Jag fick just reda på att jag är gravid och jag är inte gift. Vad skall jag göra?
 |
See this page in: engelska (english), holländska, ungersk 
När jag undervisar om sex och samlevnad, brukar jag använda frasen, "Om du spelar med instrumenten, får du musik". Sexuellt sett, många tonåringar leker med instrumenten, men musiken de får är bara blues. Det är en sorglig, sorglig sång som de flesta aldrig väntade sig att få höra. Statistiken talar för sig själv:
Detta är en av de mest fruktansvärda känslor en tonåring kan uppleva - skräcken att få reda på att man är gravid eller att man gjort någon gravid. Det är skräckinjagande för det finns ingen enkel lösning på problemet. Det finns misstag man gör där det inte blir några större konsekvenser, men tonårsgraviditet är inte en av dom. Jag är övertygad om att, förutom sexuella övergräpp, finns det inget som frustrerar en kurator mer än att behöva ta i en oönskad graviditet. Det är inte mycket en kurator, vän eller förälder kan göra för att minska smärtan. Men ett dåligt beslut innebär inte att man måste göra ännu ett. I denna ChristianAnswers.Net artikel kommer du att få läsa ett brev från en tjej, Ginger, som är smärtsamt medveten om att hon har gjort ett misstag. hennes största önskan är att ta tag i problemet och fixa det. Som du kommer att se, är jag smärtsamt ärlig mot henne, men gör mitt bästa för att inte fördömma henne. (Brev)
Jag vet inte ens var jag ska börja. Du förstår, mina föräldrar skilde sig för länge sedan—båda två har gift om sig. Min biologiska pappa har aldrig brytt sig om mig. Min styvmor och jag hatar varandra. Min biologiska mamma och jag pratar inte mycket, och min styvfar säger bara något då han vill skälla på mig. Nåja, jag blev ihop med den här killen som jag trodde älskade mig lika mycket som jag älskade honom. Så jag blev gravid, men kärleken fanns inte där, och inte han heller. Jag berättade för min biologiska far och allt han sa var "Skaffa underhåll från pappan, inte från mig." Min styvmor hörde nyheterna och hon sa "Du har bäddat din säng, nu får du ligga i den." Min styvfar ville inte prata på veckor, sedan sa han, "Jag adopterar den." Min biologiska mamma reagerade med, "Jag ordnar en tid hos doktorn, vi fixar problemet innan hela stan vet om det." Men jag kunde bara inte med att göra abort, och nu säger folk till mig hur korkad och slampig jag är. Min rektor på skolan tycker att jag borde hoppa av då det inte är rätt för en flicka att vara gravid och gå i skolan. Skulle jag ha varit en bättre person om jag hade gjort abort? Nåja, mina problem har bara börjat. Jag ska ha barn, pappan vill inte ens se mig och mina föräldrar tänker inte hjälpa mig om jag inte skriver under papper så att de adopterar barnet. Jag tänkte ta en överdos, medan alla andra sov, så att ingen kunde ta mig till sjukhuset. Av en ren händelse slog jag på TV´n och fick se ditt program, "För ung för att dö". Det var inte planerat. Faktiskt var det den natten då jag tänkte ta överdosen—som du förstår gjorde jag det inte. Nu ska jag ta tag i mina problem—inte springa ifrån dem. Men jag har ett jättelikt problem framför mig, det här barnet. Jag kan inte ta hand om det, men jag vill inte ge upp. Hos pappan finns det ingen hjälp att få, han är för instabil. Jag antar att jag måste skriva på de där papprena och leva med det. Egentligen skrev jag bara för att säga “Tack” för ditt program. Det fick mig inte bara att stanna upp och börja tänka på mitt eget liv, utan också på mitt barns liv. Jag gav mig själv en chans till, och mitt barn en chans att få veta att livet går upp och ner—uppåt biten väntar jag ännu på Tack för att du tog dig tid för att skriva det här brevet till mig, Ginger. Du har definitivt några riktigt allvarliga problem. Att bli gravid utanför äktenskapet kan skapa alla möjliga komplikationer, och du har din beskärda del av dem. Du står inför en bunt väldigt svåra beslut. Då du står inför dessa beslut, vill jag att du repeterar denna mening för dig själv: Även om jag har gjort ett misstag, så betyder det inte att jag måste fortsätta att göra fler misstag. Du har redan tvingats att fatta några fruktansvärt tuffa beslut. Och baserat på vad du säger mig i brevet, så har du gjort bra val. Jag kan knappt utrycka hur stolt jag är över dig. Till exempel, så gjorde du inte det fruktansvärda misstaget att begå självmord. Självmord är aldrig det rätta valet. Det är alltid fel. Jag hoppas att du kan se att det var Gud som visade sin kärlek för dig då han ledde dig till att kolla på vårt tvprogram, "För ung för att dö". Han såg till att du inte begick självmord därför att han visste att, med Han hjälp, kan du möta dina problem. Självklart så skulle självmordet också ha dödat ditt barn. Det skulle ha varit en dubbel katastrof. Gud vet att Satan inte vill något häldre än att förgöra både dig och ditt barn i en smäll. Jesus varnar oss för Satans destruktivitet.
Bibeln kallar Satan för en tjuv. Han ville ta något som inte tillhör honom, ditt liv och ditt barns liv. Han vet hur speciella ni båda är för Gud. Men Guds gåva till dig var Jesus Kristus. Han älskar dig och vill att både du och ditt barn ska ha liv som är fyllda med kärlek och mening. Därför har han gjort två saker för dig. Han har klivit in och hindrat dig från att döda dig själv, och han har erbjudit dig ett liv värt att leva. Du kunde också ha gjort ett annat fruktansvärt misstag. Du kunde ha lyssnat på din biologiska mor och gjort en abort. Klokt nog förstod du att en abort kanske skulle “fixa” några problem, som en tillfällig förlägenhet. Men egentligen ger aborten många, många fler problem. Gud hatar aborter. Djupt nere förstod du att det är fel att ta ett oskyldigt barns liv. Det är inte barnets fel att du blev gravid. Att döda ett oskyldigt barn för att mamman gjorde ett felaktigt val är ett ännu värre val. Jag är väldigt stolt över dig. Fast du har mött en massa påtryckningar för att göra en abort, så gjorde du det rätta. Ditt val måste också ha glatt Gud. I Psalm 139, lär Bibeln tydligt att Han är aktivt medverkande till att skapa en person redan innan den personen är född.
Ginger, jag vet att det är svårt för att fullfölja hela graviditeten när så få människor stödjer dig. Men jag vill uppmuntra dig av flera anledningar. Var uppmuntrad över att du har gjort det som är rätt. Dessutom, var uppmuntrad över att Gud redan har goda planer för dig och ditt barn. Han älskar att göra goda saker för oss då vi är lydiga. De som säger dig att du var korkad som inte gjorde abort har fel. De visar bara hur upprörda, förvirrade, själviska och kalla de har blivit mot livet och mot Gud. Du däremot, har redan visat att du bryr dig om vad som är rätt, och du vet hur man fattar bra beslut. En abort kunde mycket väl ha krossat dig känslomässigt. Du skulle ha blivit tvungen att leva med vetskapen att du mördade ditt eget barn. Vissa förföljs av sådana tankar år efter år efter år. Tack Gud att du inte valde abort som en snabblösning för dina problem. Du kommer aldrig att behöva leva med den sortens hemska minnen. Ginger, Jag är ledsen att du blev gravid. Det var helt klart ett stort misstag. Men sedan stannade du upp och tänkte. Du slutade med att göra misstag. Du började fatta visa beslut. Jag kunde inte vara mer stolt över dig. Som jag säger till tonårstjejer över hela America,
När du blev gravid var du rädd, du kände dig oälskad, och du blev pressad att göra det som var fel. Men du sa nej till självmord och abort. Så långt har du gjort det bästa möjliga av en svår situation. Frågan är, vad gör du nu då? Huruvida du ska behålla barnet.Ditt nästa beslut kommer att bli huruvida du ska behålla barnet och uppfostra det själv, eller om du ska ge det till någon annan att uppfostra. Efter att ha läst ditt brev, är jag inte säker på att det är en specielt bra idé att behålla barnet. Jag ser i alla fall fyra saker som talar mot det.
Du måste göra ditt bästa för att ge ditt barn ett fint hem att växa upp i. Det är svårt för mig att säga detta, och ännu svårare för dig att höra det, men jag tror inte att det vore rättvist, varken mot dig eller mot barnet om du behöll det och uppfostrade det själv. Ditt andra alternativ är att låta din styvfar och din biologiska mamma ta hand om barnet. Du måste fråga dig själv, "Vill de verkligen detta?" Din biologiska mamma var hon som ville att du skulle göra en abort, det låter inte som om hon vill ha barnet. Du sa i ditt brev att din styvfar inte ville tala på veckor, sedan sa han, "Jag adopterar den." Det faktumet att han inte ville tala med dig på veckor visar på att han antagligen tog beslutet i desperation, inte p.g.a. kärlek och ansvarskänsla. Jag tycker inte att det låter som om din styvfar och din biologiska mamma verkligen vill ha barnet. Enligt min mening så kan de inte vid den här tidpunkten utgöra den kärleksfulla miljö som ditt barn behöver. Och tro mig, ditt barn förtjänar en hälsosam, kärleksfull miljö. Ditt bästa alternativ vore att adoptera bort barnet till ett kristet par. Det finns tusentals kristna par, som av en anledning eller annan, inte kan få egna barn och bara väntar på att få adoptera ett barn som ditt. De skulle kunna ge ditt barn den sorts kärlek och det stöd som det behöver och förtjänar. Jag tror att du har ännu ett alternativ angående dig själv. Du behöver komma bort från ditt kaotiska hem och in i ett kristet hem för ogifta mödrar. Du behöver göra det snart. Det finns många hem av denna sort som skulle vara villiga att ta in dig. Ett sådant hem skulle kunna ge dig psykiskt, känslomässigt och andligt stöd under denna tuffa tid. De skulle också hjälpa dig att hitta en stark kristen familj som är villiga att adoptera ditt barn. Jag vet att det kommer att bli väldigt svårt för dig att adoptera bort ditt barn. Men du har redan gjort några tuffa beslut. Och du har gjort dem väl. Att ge bort sitt barn för att bli uppfostrad i en Gudfruktig familj är den slutgiltiga kärlekshandlingen. Din beIöning kommer att bli att få vet att ditt barn blir högt älskat och väl omhändertaget. Ginger, det är dags att gå vidare med ditt liv. Det var ett mirakel att du kollade på vårt tvprogram vid exakt den rätta tidpunkten. Det var ett mirakel att Gud genom det programet såg till att du inte dödade dig själv. Men jag tycker också att det är mirakulöst att du skrev detta brevet och att du väntade på detta svar. Jag vet att allt verkar vara mörkt just nu, men mörkret kommer att försvinna. Gud älskar dig och ditt ofödda barn. Han vill ge er båda två en underbar framtid. Han säger i Psalm 34,
Jag ska be att ditt beslut blir det som är rätt, och att det ger ära till dig, ditt barn och Gud. 
Video: Sex, Love and Relationships
Översättare: Oskar Källner Författare: Dawson McAllister från Dawson McAllister Live! Copyright © Dawson McAllister Live!, All Rights Reserved - förutom som det föreskrivs på “Usage and Copyright” sidan som ger ChristianAnswers.Net användare generösa rättigheter för att använda denna sida hemma, vid personligt vittnande, i kyrkan och skolan.
Dawson's bok, Please Don't Tell My Parents.
ChristianAnswers.Net/swedish |
